Skip to content
Archive of entries posted by Merkurius

Nu kaklar vi om! Kaklets historia.

Kakel, kakel, kakel.

mycket mer än bara de fega fyrkantiga vita kakelplattorna i våra badrum och kök!

Kakel är lergodsplattor med glasyr på en sida. De första glacerade lergodsplattorna gjordes av perser och användes i Elamit Templet vid Chogha Zanbil i Iran, ca 1200 år före Kristus. Kakel användes även i det forna Mesopotamien ca 575 före Kristus och där finns fortfarande den fantastiska Ishtar Gate of Babylon kvar. Första platsen i Iran som hamnade på UNESCOs världsarvslista.

Ishtar Gate of Babylon, Iran, ca 575 år före Kristus.

Perserna fortsatte vidarutveckla det vackra målade glaserade kaklet – som var ett viktigt inslag i Persisk arkitektur – och spred sig till hela den islamiska världen. Där finns praktfulla exempel på palats, moskeér, kyrkor och publika platser… dekorerade med de mest fantastiska kakel.

Lotfallah Mosque Isfahan, Iran.

Via det arabiskinfluerade Spanien och Portugal spreds sedan produktionen och användandet av kakel under 1600-talet till Europa och resten av världen. I Portugal och Spanien var så kallade Azulejos vanligast. Detta var stora kakelplattor med blåmålade motiv ofta föreställande historiska händelser. Dagens Portugal är fortfarande rikt utsmyckat med dessa Azulejos tex i Kyrkor, Palats, tågstationer.

Kaklet tog sig in till västvärlden via Spanien och Portugal. Här visas det under epoken vanligast förekommande stora kakelplattorna med blåmålade motiv s.k Azulejos. Här, Azulejos av Willem van der Kloet (1708) från kyrkan Nossa Senhora da Nazaré, Portugal.

Under 1920- och 30-talen kom kakel åter som mode i västvärlden under den tid Art Deco dominerade arkitekturen.

Eastern Columbia Building i Los Angeles. Detta är ett exempel på Art Deco då kakel återvände som mode i arkitekturen.

Dagens kakel i Sverige får här representeras av Höganäs, som jag tycker gör helt fantastisk och vackert kakel. Vi borde vara modigare än att bara sätta upp fyrkantiga vita kakelplattor i köket!

Höganäs Hydra.

Höganäs Design.

Källa: Wikipedia/Eng. Bilder Wikipedia samt Höganäs.

  • Share/Bookmark

Stora Barriärrevet är ett av världens underverk

Stora Barriärrevet är ett av världens underverk. Nu har ett lastfartyg rammat revet och orsakat omfattande skador. Läs om bakgrunden och passa på att lära dig mer om det Stora Barriärrevet lite längre ner på den här sidan.

20 år innan Stora Barriärrevet återhämtar sig.

Det kinesiska lastfartyget Shen Neng, som för en vecka sedan körde på grund i Stora Barriärrevet i Australien, har orsakat omfattande skador på korallrevet på en sträcka på närmare tre kilometer. Enligt de australiska myndigheterna kommer det att ta upp till 20 år innan skadorna har läkt. Orsaken är att fartyget Shen Neng inte bara körde fast på revet utan att vind och havsströmmar fick fartyget att gnidas mot korallerna inom ett stort område. Shen Neng drogs loss från revet den 12 april i år. Australiens regering anklagar fartygets besättning för att ha tagit en olaglig genväg över det världsarvslistade korallrevet. Fartygets ägare kan vänta sig åtal och det kinesiska lastfartygets kapten är nu gripen(DN).

Fartyget riskerade först att brytas itu, varvid ett stort oljeutsläpp skulle hota Barriärrevet, men detta kunde i alla fall undvikas.

Tredje olyckan för rederiet Cosco Busan.

Barriärrevsolyckan är den tredje på två och ett halvt år som kopplats till Cosco, en av världens fraktgiganter till sjöss.
Den 7 november 2007 rände fartyget Cosco Busan in i bron mellan San Francisco och Oakland i Kalifornien. Olja läckte ut och förorenade många stränder i området. Cosco meddelade några dagar senare att företaget inte är ägare till Cosco Busan. Sommaren 2009 gick Coscofartyget Full City på grund på västra sidan om Oslofjordens mynning, i höjd med Strömstad, och släppte ut olja.

Fig. 1. Fartyget Shen Neng har strandat på Stora Barriärrevet, vid Australiens östkust.

Stora barriärrevet ligger utanför Australiens östkust. Det är ett av världens underverk. Korallrevssystemet täcker 345 000 kvadratkilometer, motsvarande tre fjärdedelar av Sverige. Det är den största strukturen som byggts av levande organismer och kan ses från rymden. Revet är det största korallrevet i världen och det är uppbyggt, av miljarder små organismer, så kallade korallpolyper. Det sägs att det från början är strandrev som sedan skiljts från kusten och drivit ut till havs. Trots att korallrev bara upptar en liten del av världens hav, uppskattar man att nästan en fjärdedel av världens marina fiskarter finns i korallreven.

Fig. 2 Flygfoto av Stora Barriärrevet, så pass stort att det också är synligt från rymden.

Fig 3. Trots att korallrev bara upptar en liten del av världens hav, uppskattar man att nästan en fjärdedel av världens marina fiskarter finns i korallreven.

Hoten mot korallreven.

Människan ansvarar för ca 50–70 % utav hoten mot korallreven. Dom största problemen är fiske med dynamit och insamling av korallerna för att man ska sälja dem som souvenirer (de mals också och säljs som kosttillskott). I vissa områden är det turismen som hotar genom båtturerna, som leder till svåra mekaniska skador av korallreven. Ett annat hot är klimatförändringarna, den globala uppvärmningen och de ökande koldioxidhalterna (sk växthusgaser). När temperaturen i vattnet höjs blir korallerna stressade varvid de stöter ut alger ur sin vävnad varvid de dör (de lever i symbios med algen). Därmed försvinner korallernas färg och det syns till och med på flygfoton. Redan i början av 1980-talet upptäcktes korallblekning i Karibiska havet och 1987 fanns det även i Indiska oceanen. Kalkbildningen i korallreven störs av ökade koldioxidhalter som försurar miljön hos korallerna.

Stora barriärrevet började bildas för 18 miljoner år sedan.

Stora barriärrevet började byggas upp för cirka 18 miljoner år sedan. De levande korallerna finner man i det översta relativt tunna lagret och det uppskattas vara cirka 8000 år gammalt. Koraller uppträdde redan under kambrium för ca 542 miljoner år sedan, men var då ganska ovanliga, för omkring 450 miljoner år sedan blev de vanligare. Koralldjuren är en stor klass av djur med över 6 000 arter. Med koraller menas i vardagligt tal oftast de sexstråliga koralldjuren, vars arter också är de vanligaste i de tropiska korallreven. Sexstråliga koralldjur (Zoantharia även Hexacorallia) är de koralldjur som bygger upp de tropiska korallreven. Där lever de i symbios med mikroskopiska alger som kallas zooxanteller. Därför förekommer dessa koraller bara på ett djup där zooxanteller får tillräckligt med ljus för sin fotosyntes. Och idag domineras korallreven främst av stenkoraller (Scleractinia). Se bild.

Under årens lopp har havsnivån varierat, vilket har lett till bildandet av atoller. Australiens urinvånare, aboriginer och Torressundöbor, kan ha bott på öarna i området i 40 000 år.

Fig 4. Den starkt hotade arten Grön havssköldpadda (Chelonia mydas) hör till familjen havssköldpaddor, som förekommer över hela världen i tropiska och subtropiska havsområden. De kan bli 1,5 meter långa och vikten omkring 200 kg.  Stora barriärrevet har två genetiskt skilda populationer, en nordlig och en sydlig. I revet finns omkring 20 platser som fungerar som häckningsplatser för sjöldpaddan, grottor, stränder etc… Viktigaste är Raine Island, som är en 32 hektar stor korallgrotta i utkanten av revet. .

Stor betydelse

Förutom att Stora barriärrevet helt enkel är fantastiskt, så har det stor betydelse för människor. Varje år besöker cirka 1,9 miljoner turister från hela världen reven. Mer än dubbelt så många människor från Australien besöker också varje år området. Stora barriärrevet är även viktigt för fisket, eftersom många av arter som fiskas ute till havs växer upp vid reven. 1981 upptogs Stora barriärrevet på UNESCO:s världsarvslista.

Figur 5. Dykare vid Jättemussla (Tridacna gigas). Den kan väga mer än 200 kg, och vara omkring 1,2 meter tvärs över. Den blir minst 100 år gammal. Jättemusslan är sårbar, den används som mat i flera delar av världen, uppskattad bland annat i Japan och Frankrike. Skalen säljs dyrt på svarta marknaden.

Källa Svenska Yle. Sv och eng wikipedia

Kinesisk olja hotar Barriärrevet

Bogserbåtar säkrar kinesiskt fartyg

Först Skagerrak, nu Barriärrevet

Tre kilometer långt sår på Barriärrevet

SVT rapport

  • Share/Bookmark

Arg apa kastar sten – stackars Santino

Santino. En chimpanshanne i  Furuviks djurpark i Skutskär samlar varje dag stenar som han sedan kastar mot besökarna i uppenbart vredesmod.

Kognitionsforskaren Mathias Osvath, på Lunds universitet menar, att apor har en komplex uppfattning om framtiden. Hans nya rön publiceras i den vetenskapliga tidskriften Current Biology. “Många forskare hävdar att det bara är vi människor som kan föreställa oss framtida scenarier. På så sätt kastar den här rapporten omkull gängse teorier om vad som skiljer mänskligt medvetande från djurens.” Säger Mathias Osvath.

Men jag tänker att han kanske är arg hela tiden? Vad är det som säger att han samlar stenar, för att  ha om han skulle bli arg i framtiden? Jag skulle varit arg hela tiden om jag satt i bur. Stackars Santino. Hoppas han får in några fullträffar!

Läs artikeln här.

  • Share/Bookmark

”Valleys of Neptune” – Jimi Hendrix

Snart 40 år efter Jimi Hendrix död ges ”Valleys of Neptune” ut med tolv studioinspelningar, som nu har kompilerats med bättre ljudkvalitet. Samtidigt släpps i stort sett alla hans skivor som gjorts. ”Valleys of Neptune” släpptes den 9 mars i år. (Info)

James Marshall Hendrix, född den 27 november 1942 i Seattle, Washington, död 18 september 1970 i London, var en amerikansk rockgitarrist, sångare och låtskrivare, och jag tycker det står utom allt tvivel att han är känd som rockmusikens främsta stilbildande gitarrister.

Hans barndom var mycket tuff. (Biografi). När han var 15 år, dog hans mamma. Han fick då en akustisk gitarr av sin pappa. Gitarren ersatte ett kvastskaft, som han använt för att imitera gitarrspel, och en ukulele som han fått när hans pappa hade städat garaget.

Hendrix lärde sig spela genom att spela konstant, han tittade hur andra spelade och lyssnade på skivor. Sommaren 1959 när Hendrix var 16 år fick han sin första elgitarr, en vit Supro Ozark, av sin pappa. (Men ingen förstärkare).

Jimi Hendrix blev bara 27 år gammal. Men han är evig.

Jimi Hendrix, Bleeding Heart, funky version, inspelad den 24 april 1969, från Valleys of Neptune:  

  • Share/Bookmark

Glaciärerna smälter – olika floder får mindre och mer vatten

Glaciärer världen om mår inte bra. Det räcker med två grader varmare för att torka ska hota, när glaciärerna smälter bort. Beklagligt nog har en rapport – som använts av FN:s klimatpanel (IPCC) – om att Himalayas glaciärer kan vara borta år 2035, visat sig vara ren spekulation. Forskaren bakom påståenden erkänner nu att han bara gissat och inte använt sig av vetenskapliga fakta. Och siffrorna har alltså visat sig helt fel. Forskare som uttalar sig för Sunday Times säger att isen i Himalaya omöjligen kan försvinna så snabbt.

Men att glaciärerna i Himalayamassivet minskar i storlek är ett vetenskapligt faktum.

Nya rön visar att de smältande glaciärerna delvis kompenseras av ökad nederbörd, men inte överallt; floderna Indus och Brahmaputra får mindre vatten, medan vattnet ökar i Gula floden. Om detta kan man läsa och höra i SR P1 här.

Det är beklagligt att vända uppmärksamheten mot en felaktig rapport. Rena spekulationer får inte lov att ersätta fastställd forskning. Det är ett faktum att glaciärerna faktiskt håller på att smälta bort. Huruvida det är till år 2035 eller inte får forskarna dividera om.

Varför blir det torka om glaciärerna smälter?

Tänk på glaciärer som en slags “fryst vattenförvaring”. En buffert, som år efter år släpper ifrån sig reglerade (av klimatet) vattenmängder, som människor, djur, växter… är beroende av. När dessa “reservoarer” försvinner så drabbas i stort sett hela asien, stora delar av sydamerika… av torka. Det är våra glaciärer som ger upphov till många av våra nuvarande stora floder, som Ganges och Gula floden. Och när glaciärerna krymper/ försvinner torkar floderna ut. Miljarder människor kommer att drabbas. Och det är inte många generationer fram i tiden.

Den globala uppvärmningen märks mycket tydligt även i bergskedjan Anderna i Sydamerika. I Peru smälter glaciärerna undan i snabb takt och vattenbrist hotar miljoner människor i huvudstaden Lima. “Jo, vi har märkt att glaciären smälter. För bara några år sedan låg snön flera hundra meter längre ned”, säger Felipe Ramirez när DNs utsände möter honom och hans häst en bit nedanför snögränsen.

Han är småbonde och har nio barn och ett trettiotal barnbarn. Nu är han orolig för deras framtid. ”När snön är borta kommer det att bli torka. Korna och fåren behöver färskt bete och vatten, och under torrperioden har vi kunnat lita på smältvattnet. Men vad ska det bli av oss när det inte längre kommer något vatten från bergen?” frågar Felipe Ramirez.

På bara 25 år har Pastoruriglaciären förlorat 40 procent av sin ismassa. Det är inget räknefel.

  • Share/Bookmark