Skip to content
Archive of posts filed under the Hälsa category.

Gjort en hälsoundersökning? Lågt HDL-kolesterol, eller högt LDL-kolesterol?

Det goda och det onda kolesterolet.

 Lågt värde på det goda kolesterolet ( HDL-kolesterol) innebär statistiskt sett en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom, och är en även delkomponent i metabolt syndrom (1). Kroppen har även det onda kolesterolet (LDL-kolesterol) och kvoten dem emellan, används som en markör när det gäller ökad risk att drabbas av tex ateroskleros (2). Det goda kolesterolets ‘uppgift’ är att föra bort överskott av det onda kolesterolet, och andra fetter som tex, triglycerider från kroppens vävnader till levern. Fett löser fett, skulle man kunna förenkla det.

Uttryckt på ett annat sätt; Man tror att HDL- kolesterol, avlägsnar LDL-kolesterol från plackbildningar (3) i artärerna och transporterar tillbaka det till levern för utsöndring ut ur kroppen eller för användning på nytt. En hög nivå av HDL-kolesterol verkar alltså kunna skydda mot hjärtkärlsjukdom och låga nivåer av HDL-kolesterol (mindre än 40 mg/dL) ökar risken för hjärtkärlsjukdom (se Figur 3).

För hög del av det onda kolesterolet, eller en för låg andel av det goda kolesterolet, ger upphov till en kvot, som läkarna kontrollerar vid hälsounderökningar. Kvoten bör ligga LDL/HDL < 4 (Referens, NORIP). Obs, läkarna utgår självklart inte enbart från denna kvot. Det finns många fler faktorer att ta med i beräkningen av risken att unveckla hjärt/kärlsjukdom.

Vad beror ett lågt HDL kolesterol-värde på?
Det kan finnas många orsaker, främst är det brist på motion, felaktig kost, rökning, alkoholintag, stress, bukfetma, metabolt syndrom, ärftlighet och diabetes. 

Att öka det goda kolesterolet. Medicinsk behandlig.
Medicinsk behandling för att öka det goda kolesterolet är tillförsel av fibrater (4) och niacin. Niacin är detsamma som Vitamin B3. Kroppen producerar själv ämnet, men produktionen avtar med åren och vid sjukdom. Vid medicinsk behandling av niacin kan det goda kolesterolet öka med 10-30 % och är idag den mest kraftfulla behandlingen för att resultera i en höjning. Studier har visat att den här typen av behandling signifikant kan minska utvecklingen av ateroskleros och hjärt-/kärlhändelser.

Att öka det goda kolesterolet (och sänka det onda). Kost och livsstil.
Träning, viktminskning (Man har tex sett att bukfetma inverkar negativt på mängden av det goda kolesterolet). Sluta röka. Undvikande av trans-fetter i kosten. (Transfetter är det samma som härdat fett. Här länkar jag till “gröna listan” där får man information av vilka varor som inte innehåller transfetter. Gröna Listan.) Måttlig konsumtion av alkohol (ett glas om dagen) ökar HDL-kolesterol nivåerna, speciellt hos kvinnor. Fibrer i kosten. Kosttillskott som omega-3 fiskolja. Minska intaget av fett till 30-35 % av totala kaloriintaget.
 Minska på stressen!

Här finns kan man läsa om hur vilka förändringar i kosten  man kan göra. 

HDL, High-Density Lipoprotein; LDL,  Low-Density Lipoprotein

(1). Metabolt syndrom, (Reavens syndrom X, insulinresistenssyndrom) är samlingsnamnet för ett antal faktorer som ökar risken för insjuknande i Hjärt- och kärlsjukdomar. Internetmedicin.  (2). Ateroskleros, dvs åderförfettning (förr kallades det åderförkalkning), progressiv sjukdom i artärernas väggar, som blir tjockare och förlorar i rörlighet. Det finns ingen heltäckande förklaring till hur tillståndet uppstår, men troligtvis spelar lågdensitetslipoproteiner (LDL) en viktig roll. Incidensen i sjukdomen är beroende av såväl genetiska- som livsstilsfaktorer. (3). Plackbildningar i artärerna, dvs avlagringar som minskar genomströmningen av blod. (4). Fibrater – vattenlösliga fibrer som finns i tex havre och korn.

Fördjupning.

Testosteronhalten hos män kan spela roll. Låg halt av testosteron är vanligt bland män som har hjärt/kärlsjukdomar och diabetes 2, och visar även att lågt testosteron hos friska män riskerar att utveckla dessa sjukdomar.
Testosteronbehandling har visat förbättra riskerna (men det finns risker med sådan behandling). Intresset fortsätter att öka när det gäller att använda testosteron för att behandla hjärt/kärlsjukdom. Låga nivåer av HDL kolesterol är en oberoende risk för hjärt/kärl sjukdom. Effekten av testosteron på det goda kolesterolet har i försök gett inkonsekvensa svar. Och forskningen fortsätter. Källa Endocrine abstracts.

Socker. Vissa pekar på sockrets indirekta effekt på koncentrationen av HLD och LDL i blodet och att höga intag av socker är belastande. (Referens saknas).

Rekomenderade nivåer.
HDL: Kvinnor 1.0 – 2.7 mmol/L Män 0.8 – 2.1 mmol/L
LDL-kolesterol:
Vuxna 18 – 30 år 1.2 – 4.3 mmol/L
31 – 50 år 1.4 – 4.7 mmol/L
> 50 år 2.0 – 5.3 mmol/L
LDL/HDL kvoten < 4
Referens: NORIP

Hur fungerar det egentligen, HDL, LDL, rörigt?
Det goda kolesterolet i kroppen High-density lipoprotein eller HDL är en grupp lipoproteiner som finns i blodet. Lipoprotein är ett komplex av både protein och fettliknande molekyler (som till exempel kolesterol). HDL innehåller mycket kolesterol, och är vad som brukar kallas för det “goda kolesterolet”. Det goda kolesterolets är att föra bort överskott av fritt kolesterol, och andra fetter som tex, triglycerider från kroppens vävnader till levern. Fett löser fett, skulle man kunna förenkla det, rörrensning.

Förkortningar/förklaringar:

HDL, High-Density Lipoprotein; LDL,  Low-Density Lipoprotein

(1). Metabolt syndrom
Metabolt syndrom (Reavens syndrom X, insulinresistenssyndrom) är samlingsnamnet för ett antal faktorer som ökar risken för insjuknande i Hjärt- och kärlsjukdomar. Internetmedicin.

(2). Ateroskleros, dvs åderförfettning (förr kallades det åderförkalkning), progressiv sjukdom i artärernas väggar, som blir tjockare och förlorar i rörlighet. Det finns ingen heltäckande förklaring till hur tillståndet uppstår, men troligtvis spelar lågdensitetslipoproteiner (LDL) en viktig roll. Incidensen i sjukdomen är beroende av såväl genetiska- som livsstilsfaktorer.

(3). Plackbildningar i artärerna, dvs avlagringar som minskar genomströmningen av blod.

(4). Fibrater – vattenlösliga fibrer som finns i tex havre och korn.

Läs mer på Hjärt-Lungfonden.

Tillbaka.

  • Share/Bookmark

Om boxning som överlägsen publiksport

Vi gillar inte boxning i Sverige. Särskilt inte proffsboxning. Hjärnforskaren Martin Ingvar brukar få stå för den allmänna upprördheten över legaliserat och hälsovådlig misshandel. Han har rätt.

Ändå är det en sport, förlåt, misshandel, som engagerar publiken på inget annat sätt än möjligtvis fotboll. Som illustration kan ni, om ni orkar se misshandel, ta del av nedanstående film (klicka på länken).

Lyssna på det unisona vrålet! Ni har inte hört något liknande i någon sport, förlåt misshandel. :P

Enjoy! MEN: Gör inte detta hemma, barn! :D

The Knockout

The Rumble in the Jungle:

Kinshasa, Zaire, 1974. Den 24-årige och urstarke George Foreman, obesegrad och med bara knockouter på sitt samvete, möter en Muhammad Ali på halvdekis. Ali har nyligen blivit misshandlad (käken avslagen) och besegrad av Ken Norton.

Det är hett med maximal luftfuktighet. Foreman misshandlar Ali i rond efter rond. Ali ägnar sig åt vad som i efterhand har kommit att kallas Rope-a-dope. Han tar stryk på underarmar, kropp och huvud mot repen. Och väntar.

Då kommer det. Efter två duktiga högerkrokar från Ali i slutet av åttonde ronden följer Foreman Ali ut i ringen. Efter någon sekund hittar Ali en blotta och landar en stenhård och hypersnabb vänster-höger-kombination. Foreman rasar. Ali har vunnit.

2002 rankade BBC:s Channel 4 matchen som nummer sju av de 100 största idrottshändelserna någonsin.

  • Share/Bookmark

Ett implantat som smälter samman med hjärnan.

IDG uppmärksammar ett nytt implantat som kan smälta samman med hjärnan.  

En grupp forskare vid National Institutes of Neurological Disorders and Stroke i USA, har tagit fram en ny typ av elektrodnät som kan smälta fast på hjärnan. Nätet ska bland annat ge bättre mätresultat än med andra tekniker.
Avläsning av hjärnaktivitet sker bland annat hos patienter med epilepsi. Men dagens lösningar anpassar sig inte alltid rätt till hjärnans ytskikt. Ju mer av ytan som kan täckas desto mer korrekta blir resultaten.
Det nya implantatet består av en blandning av plast och silke, vilket bidrar till nätets flexibilitet och gör att det kan anpassa sig helt efter hjärnans form och eventuella rörelser, utan att orsaka någon skada. Användningen av silke ska även motverka inflammationer.

Forskarna hävdar att elektrodnät som dessa kan användas för att vidareförmedla signaler förbi skadade delar av ryggmärgen till friska kroppsdelar.

När implantatet kommer att vara redo för användning framgår inte av informationen, men forskarna tror att dessa implantat i framtiden kommer att kunna appliceras på hjärnan via en kateter. Upptäckten har publicerats i tidskriften Nature Materials.

  • Share/Bookmark

Bildbedrägeri överdramatiserar vulkanutbrottet på Island

Ovan ser ni skillnaden mellan originalbilden överst (Bild: Olafur Eggertsson/Reuters/Scanpix), och den photoshoppade bilden underst, på Eyjafjallajökulls utbrott. Den senare har publicerats på många välrenommerade dagstidningar, bland annat Dagens Nyheter (se nedan om länken bryts).

Och vi får väl se om blogglänken nedan får vara kvar på DN:s sida…

Det finns debatter kring de här typerna av dramatiserade bilder. För något år sedan kritiserades Årets bild 2008 av en etanolfabrik i Brasilien, som hade dramatiserats på samma sätt. Hade den inte photoshoppats hade den antagligen inte vunnit.

Att photoshoppa har blivit ett etablerat arbetssätt inom journalistiken. De som är för detta menar att man gjorde samma sak i mörkrummen förr i tiden. Nåja, hade det faktiskt varit möjligt hade vi inte behövt Adobe Photoshop-programmet. Läs mer om programmets historia och betydelse här.

Viktigast av allt, oavsett vad man tycker om photoshoppande, är följande passus inskrivet i ”Etiska regler för press, TV och radio”:

4. Slå vakt om den dokumentära bilden. Var noga med att bilder och grafiska illustrationer är korrekta och inte utnyttjas på ett missvisande sätt.

Uppenbarligen struntar medierna fullständigt i detta. Eller så kan de gamla veteranerna inte bedöma hur photoshoppandet går till.

  • Share/Bookmark

Minst fyra månaders amning minskar risken för astma.

Barn som helammas under de första fyra månaderna eller mer har minskad risk att få astma före åtta års ålder. Bröstmjölken ger också ett visst skydd mot allergier, visar en ny studie från Karolinska Institutet. Resultatet från studien har publicerats den 15 april 21010, i den vetenskapliga tidskriften Journal of Allergy & Clinical Immunology.

Forskarna har analyserat data om 3 800 Stockholmsbarn födda i mitten av 1990-talet. Förutom den minskade risken för astma hade de som ammades i minst fyra månader något mindre risk för att bli allergiska. De ammade barnen hade dessutom bättre lungfunktion än de andra barnen. 

De data som använts i den publicerade artikeln kommer från den svenska så kallade BAMSE-studien.

Resultaten från studien har presenterats i tidskriften Journal of Allergy and Clinical Immunology.

Källor: Karolinska institutet, Dagens Medicin

Uppdaterat 2010-04-19. Och nu har Aftonbladet  hittat nyheten.

 

  • Share/Bookmark