Det goda och det onda kolesterolet.
Lågt värde på det goda kolesterolet ( HDL-kolesterol) innebär statistiskt sett en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom, och är en även delkomponent i metabolt syndrom (1). Kroppen har även det onda kolesterolet (LDL-kolesterol) och kvoten dem emellan, används som en markör när det gäller ökad risk att drabbas av tex ateroskleros (2). Det goda kolesterolets ‘uppgift’ är att föra bort överskott av det onda kolesterolet, och andra fetter som tex, triglycerider från kroppens vävnader till levern. Fett löser fett, skulle man kunna förenkla det.
Uttryckt på ett annat sätt; Man tror att HDL- kolesterol, avlägsnar LDL-kolesterol från plackbildningar (3) i artärerna och transporterar tillbaka det till levern för utsöndring ut ur kroppen eller för användning på nytt. En hög nivå av HDL-kolesterol verkar alltså kunna skydda mot hjärtkärlsjukdom och låga nivåer av HDL-kolesterol (mindre än 40 mg/dL) ökar risken för hjärtkärlsjukdom (se Figur 3).
För hög del av det onda kolesterolet, eller en för låg andel av det goda kolesterolet, ger upphov till en kvot, som läkarna kontrollerar vid hälsounderökningar. Kvoten bör ligga LDL/HDL < 4 (Referens, NORIP). Obs, läkarna utgår självklart inte enbart från denna kvot. Det finns många fler faktorer att ta med i beräkningen av risken att unveckla hjärt/kärlsjukdom.
Vad beror ett lågt HDL kolesterol-värde på?
Det kan finnas många orsaker, främst är det brist på motion, felaktig kost, rökning, alkoholintag, stress, bukfetma, metabolt syndrom, ärftlighet och diabetes.
Att öka det goda kolesterolet. Medicinsk behandlig.
Medicinsk behandling för att öka det goda kolesterolet är tillförsel av fibrater (4) och niacin. Niacin är detsamma som Vitamin B3. Kroppen producerar själv ämnet, men produktionen avtar med åren och vid sjukdom. Vid medicinsk behandling av niacin kan det goda kolesterolet öka med 10-30 % och är idag den mest kraftfulla behandlingen för att resultera i en höjning. Studier har visat att den här typen av behandling signifikant kan minska utvecklingen av ateroskleros och hjärt-/kärlhändelser.
Att öka det goda kolesterolet (och sänka det onda). Kost och livsstil.
Träning, viktminskning (Man har tex sett att bukfetma inverkar negativt på mängden av det goda kolesterolet). Sluta röka. Undvikande av trans-fetter i kosten. (Transfetter är det samma som härdat fett. Här länkar jag till “gröna listan” där får man information av vilka varor som inte innehåller transfetter. Gröna Listan.) Måttlig konsumtion av alkohol (ett glas om dagen) ökar HDL-kolesterol nivåerna, speciellt hos kvinnor. Fibrer i kosten. Kosttillskott som omega-3 fiskolja. Minska intaget av fett till 30-35 % av totala kaloriintaget.
Minska på stressen!
Här finns kan man läsa om hur vilka förändringar i kosten man kan göra.
HDL, High-Density Lipoprotein; LDL, Low-Density Lipoprotein
(1). Metabolt syndrom, (Reavens syndrom X, insulinresistenssyndrom) är samlingsnamnet för ett antal faktorer som ökar risken för insjuknande i Hjärt- och kärlsjukdomar. Internetmedicin. (2). Ateroskleros, dvs åderförfettning (förr kallades det åderförkalkning), progressiv sjukdom i artärernas väggar, som blir tjockare och förlorar i rörlighet. Det finns ingen heltäckande förklaring till hur tillståndet uppstår, men troligtvis spelar lågdensitetslipoproteiner (LDL) en viktig roll. Incidensen i sjukdomen är beroende av såväl genetiska- som livsstilsfaktorer. (3). Plackbildningar i artärerna, dvs avlagringar som minskar genomströmningen av blod. (4). Fibrater – vattenlösliga fibrer som finns i tex havre och korn.
Fördjupning.
Testosteronhalten hos män kan spela roll. Låg halt av testosteron är vanligt bland män som har hjärt/kärlsjukdomar och diabetes 2, och visar även att lågt testosteron hos friska män riskerar att utveckla dessa sjukdomar.
Testosteronbehandling har visat förbättra riskerna (men det finns risker med sådan behandling). Intresset fortsätter att öka när det gäller att använda testosteron för att behandla hjärt/kärlsjukdom. Låga nivåer av HDL kolesterol är en oberoende risk för hjärt/kärl sjukdom. Effekten av testosteron på det goda kolesterolet har i försök gett inkonsekvensa svar. Och forskningen fortsätter. Källa Endocrine abstracts.
Socker. Vissa pekar på sockrets indirekta effekt på koncentrationen av HLD och LDL i blodet och att höga intag av socker är belastande. (Referens saknas).
Rekomenderade nivåer.
HDL: Kvinnor 1.0 – 2.7 mmol/L Män 0.8 – 2.1 mmol/L
LDL-kolesterol:
Vuxna 18 – 30 år 1.2 – 4.3 mmol/L
31 – 50 år 1.4 – 4.7 mmol/L
> 50 år 2.0 – 5.3 mmol/L
LDL/HDL kvoten < 4
Referens: NORIP
Hur fungerar det egentligen, HDL, LDL, rörigt?
Det goda kolesterolet i kroppen High-density lipoprotein eller HDL är en grupp lipoproteiner som finns i blodet. Lipoprotein är ett komplex av både protein och fettliknande molekyler (som till exempel kolesterol). HDL innehåller mycket kolesterol, och är vad som brukar kallas för det “goda kolesterolet”. Det goda kolesterolets är att föra bort överskott av fritt kolesterol, och andra fetter som tex, triglycerider från kroppens vävnader till levern. Fett löser fett, skulle man kunna förenkla det, rörrensning.
Förkortningar/förklaringar:
HDL, High-Density Lipoprotein; LDL, Low-Density Lipoprotein
(1). Metabolt syndrom
Metabolt syndrom (Reavens syndrom X, insulinresistenssyndrom) är samlingsnamnet för ett antal faktorer som ökar risken för insjuknande i Hjärt- och kärlsjukdomar. Internetmedicin.
(2). Ateroskleros, dvs åderförfettning (förr kallades det åderförkalkning), progressiv sjukdom i artärernas väggar, som blir tjockare och förlorar i rörlighet. Det finns ingen heltäckande förklaring till hur tillståndet uppstår, men troligtvis spelar lågdensitetslipoproteiner (LDL) en viktig roll. Incidensen i sjukdomen är beroende av såväl genetiska- som livsstilsfaktorer.
(3). Plackbildningar i artärerna, dvs avlagringar som minskar genomströmningen av blod.
(4). Fibrater – vattenlösliga fibrer som finns i tex havre och korn.
Läs mer på Hjärt-Lungfonden.



Avläsning av hjärnaktivitet sker bland annat hos patienter med epilepsi. Men dagens lösningar anpassar sig inte alltid rätt till hjärnans ytskikt. Ju mer av ytan som kan täckas desto mer korrekta blir resultaten.


