Skip to content
Archive of posts tagged Filosofi

Vad vore vi utan ”vanföreställningar”?

Vanföreställningar

”En vanföreställning är ett symtom vid psykisk sjukdom som innebär en felaktig föreställning som grundar sig på en missuppfattning av verkligheten. Den person som har vanföreställningar är absolut övertygad om att föreställningarna är korrekta och personen kan inte påverkas av rationella argument. Vanföreställningar är tecken på psykos.” Sv wiki

”Föreställningar som accepteras av andra personer inom patientens kultur, som till exempel religiösa trosfrågor, definieras inte som vanföreställningar.” Sv wiki

Detta tycker jag är intressant! Om en person således flyttade från en kultur till en annan, så skulle personens föreställningar om sin nya omvärld i relation till den gamla, uppfattas såsom vanföreställningar. Eller? Detta tills personen accepterat och införlivat de nya normsystemet i sina föreställningar om verkligheten… Jag hoppas vi har ett mer vidsynt samhälle än så.

Till exempel, en hindu som flyttar till ett kristet samhälle, eller en muslim som flyttar till ett kristet?

Hinduism, Aum

Kristendom, Patriarkaliskt kors

Islam, Allahs namn

Sv wiki: ”Vanföreställningar kan vara primära eller sekundära. Primära vanföreställningar kännetecknas av att de uppstår utan att andra personer kan förstå bakgrunden till vanföreställningarna. En person kan ha vanföreställningen att han är förföljd av en liga som trakasserar honom på olika subtila sätt”.

Häri lägger jag ut funderingen om spridningen av intelligens enligt den logaritmiska skalan. Ponera ett en person med ett IQ på över 180 har tankegångar och föreställningar som inte kan förstås av den större delen av befolkningen. Enligt kriterierna ovan skulle hans begreppsvärld (om den skiljde sig från de flestas) då utmärka sig såsom vanföreställningar. Utan sådana ”vanföreställningar” (och en god portion envishet), är det inte troligt att vi skulle kunna ha uppnått ”osannolika vetenskapliga och konstnärliga resultat” som att kunna flyga, att belysa kroppen med röntgenstrålar för att se kroppens inre strukturer, att måla sixtinska kapellet, etc…

Leonardo da Vinci; uppfattades hans idéer som vanföreställningar av en samtid som omöjligt kunde förstå dem?

Men vad är verklighet?

Hegel skriver ”Det verkliga är det förnuftiga, och det förnuftiga är det verkliga”.
Hm… det låter ju… förnuftigt.
Men vem avgör?

”Verklighet kan användas för att beteckna allt som är förverkligat, i motsats till det som endast är möjligt. Det kan även användas för att kontrasteras mot det blott skenbara, det vill säga verkligheten sådan den falskeligen ter sig för någon observatör. Och detta senaste ligger till grund för Hegels citat ovan. ”

Men vem är då observatören? Du? Jag? Samhället? En stormakt? Eller ett religiöst samfund? En hel psykiatrisk kår?

”Det finns en klassisk motsättning mellan tanken att verkligheten är det som våra sinnesintryck ger omedelbar kontakt med och en både religiös och filosofisk idé att det sinnena visar oss är en illusion eller en slöja som döljer en egentlig verklighet. I västerlandet kan denna tanke spåras främst till Parmenides och Platon. Enligt den förre är den sanna verkligheten ett homogent ändligt klot, medan den enligt den klassiske Platon i Staten och andra verk som Faidon utgörs av en högre tidlös och evig värld av begreppsliga idéer, som fungerar som urformer, ”paradeigma” för sinnenas föränderliga verklighet.” Sv wiki

Detta, tänker jag mig, för över oss till synestesins underliga värld…

Målning av August Natterer, svårt schizofren artist. (Häxans huvud 1915)

Sammankoppling av sinnesintryck – synestesi!

”Ursprunget till sekundära vanföreställningar är förstås lättare att förstå för andra personer. Den drabbade personen kan ha hörselhallucinationer med hotfulla röster, vilket medför att han känner sig förföljd. Synhallucinationer. Lukt, smak…” Sv wiki

”Synestesi, även kallat sinnesanalogi, är när hjärnan kopplar ihop ett eller flera sinnesintryck. Det innebär att stimulans av ett sinne hos en synestet, till exempel hörseln, samtidigt upplevs av ett annat sinne så som synen eller känseln. Det finns flera kombinationer av synestesi, vissa upplever till exempel färger när de lyssnar på musik andra känner smaker när tänker på eller ser en färg. Antalet möjliga sammankopplingar mellan de olika sinnena är många, de flesta kombinationer är dock väldigt ovanliga. Vanligast är att koppla ihop siffor, bokstäver och tidsenheter med färger eller ljud med färger.” Sv wiki

Men hallå! Hur många av de med vanföreställningar är kanske i själv verket synesteter? Tydligen inte tillräckligt många (ännu) för att kunna säga sig muta in vad som är verkligt.
Säkerligen har i alla tider forskare, uppfinnare, konstnärer, musiker, enligt definition lidit av vanföreställningar. Hit måste väl då även synesteter tillhört.

Det finns flera exempel där synestesi har inneburit fantastiska artistiska verk av målare respektive kompositörer, där deras förmåga att uppfatta musik som färg/ färg som musik, renderat dem skapa underbara ofattbara världar för oss vanliga att njuta av.
Exempel på sådana musiker är Duke Ellington, Franz Liszt, Nikolai Rimsky-Korsakov.

Här ser ni en ”stjärna” och en ”blomma”, här får vi välja till vilken form av orden Bouba och Kiki hör.

(Intressant är att Baudelaire deltog i ett experiment av läkaren Jacques-Joseph Moreau där Baudelaire blev påverkad av hasch, och efter detta experiment blev Baudelaire än mer intresserad av hur de olika sinnena samarbetar.)

———————

Notera dock! Det finns ett stort spektrum av mänskligt psykiskt lidande där vaneföreställningar innebär fruktansvärda konsekvenser för individen. Det är absolut inget jag vill förminska.
Istället kan olika perspektiv snarare ge en bättre inblick i den värld som personen upplever. Ett vidare perspektiv, utan begränsingar. Lite som att bota det sjuka med det sjuka, eller varför inte det friska med det friska?

”At eternitys gate” av Vincent Van Gogh 1890

  • Share/Bookmark

The meaning of life – meningen med livet

René Descartes.

Vetenskap och förnuft ger mening

Frågan om vad som är meningen med livet har en omotiverad förutsättning; nämligen att det skulle finnas en mening med livet, att frågan bara är vilken. Även frågan ”Finns det någon mening med livet?” har samma omotiverade förutsättning.

Möjligtvis kan man besvara frågan ”Finns det något liv?”. Descartes svarar ”cogito ergo sum” (jag tänker, alltså är jag till) , och lägger därmed grunden till den moderna vetenskapen; det finns en sinnevärld (eftersom jag finns måste det jag kan förnimma också finnas) och ett förnuft (jag tänker).

Omvänt kan man med visst fog säga att meningen med livet är att annars skulle jag inte finnas, och då skulle jag inte kunna tänka. Meningen med livet är därmed att ägna sig åt vetenskap och förnuft (matematik).

  • Share/Bookmark

Om olika sätt att inte tro på gud

Happy Human, humanismens symbol. Den som inte tror kan alltid kompensera sig genom att anamma humanismen som livsfilosofi. Men det är inte intellektuellt nödvändigt, genom att exempelvis vara agnostiker kan man välja vilken världslig -ism som helst.

Flera vägar att hålla reda på hur man inte tror sig veta eller förneka

Det finns olika sätt att inte tro på gud (eller något gudomligt, metafysiskt, övernaturligt, andligt; här benämnt gud för enkelhets skull). Ett sätt är att säga att man inte kan veta om gud finns eller inte, vilket kallas kallas agnosticism. Det finns flera olika typer av agnosticism:

1. Svag. Den innebär följande:

a.) Jag vet inte om det finns någon gud eller ej, men utesluter inte möjligheten att jag kan få reda på det.
b.) Någon annan kan känna till om gud existerar eller ej, även om jag inte gör det.

2. Stark. Den innebär följande:

a.) Jag kan inte känna till eller få veta om gud existerar eller ej.
b.) Ingen annan heller kan känna till eller få veta om gud existerar eller ej.

3. Pragmatisk. Den innebär följande:

Det finns inga bevis för guds existens eller icke-existens, men även om man skulle kunna ta reda på det är frågan ointressant eftersom världen ändå inte uppenbarligen påverkas av någon gud.

4. Ateistisk (kan också kallas agnostisk ateism). Den innebär följande:

a.) Svag: Jag vet inte om det finns någon gud eller ej, men jag tror inte att det finns någon.
b.) Stark: Jag hävdar att ingen kan få veta om det finns en gud eller ej, men jag tror inte att det finns någon.

Ateism är ett annat sätt att säga att man inte tror på gud. Man säger helt enkelt att man förnekar guds existens eftersom det finns skäl att göra det. Även här finns det olika typer av ateism:

1. Stark. Den innebär följande:

Att man aktivt förnekar existensen av åtminstone en gud (= det finns ingen gud och därför kan det heller inte finnas flera) och försöker hitta stöd för det.

2. Svag. Den innebär följande:

Att man tror att det inte finns något gudomligt överhuvudtaget och i övrigt saknar intresse i frågan, vilket också leder till att man inte söker stöd. En svag ateist uttalar sig endast i saken om denne får frågan. Till den här gruppen hör de som aldrig ens har reflekterat över frågan, de tror ingenting, vilket inte är gud.

Men det är inte slut här. Det finns också ignosticism.

En ignostiker menar:

Guds existens kan inte avgöras så länge begreppet gud inte kan definieras, men även om man skulle kunna göra det, är frågan om guds existens meningslös. Ignostiker anklagar således agnostiker och ateister att de skulle ha ett mer eller mindre bestämt begrepp om det vars existens inte kan avgöras alternativt det vars existens förnekas.

Allt ovanstående ska ses som en översikt, den gör inga anspråk på att vara komplett ur ett religionsfilosofiskt perspektiv.

Om tro och otro

De allra flesta i Sverige och i världen är antingen svaga ateister, se ovan, eller svaga teister*. Anledningen till detta är att alla andra reflekterar över hur de inte tror på gud, eller hur de tror på gud. Sekularisering innebär per definition att allt färre gör just det, i stället ägnar de sig åt sin (observerbara) omgivning; världen.

Att det sedan finns en massa olika sätt att tro på gud, tja, det är nog ingen större nyhet…

*De säger sig alltså tro på ”något”, osäkert vad. (Starka teister skulle alltså säga sig tro på ett definierat gudsbegrepp).

  • Share/Bookmark

100 miljoner visningar, Lady Gaga. Surrealism.

Lady Gaga är som en surrealistisk dröm, slående och bisarr. Här är drömmarna viktigare än vakenhet – de sinnessjuka klokare än de förnuftiga. Det är verkligheten under ytan som gestaltas, sådan som den bara kan uttryckas i drömmar och hallucinationer.

Obscent vacker.

“Revolution… revolution … Realism är att rensa ut bland träd, surrealism är att rensa ut i livet.” Citat ur Den surrealistiska revolutionen, Nr 1, 1924.

Det här klippet har visats över 100 miljoner ggr på Youtube:

Lady Gaga sålde mest på nätet 2009.

Läs mer om Lady Gagas bakgrund här: DN.

  • Share/Bookmark

Finns det några kroppsliga imperfektioner?

Maskformigt bihang (Vermiform process ovan).

Om kroppsliga ”defekter” ur ett evolutionärt och teologiskt perspektiv

Smegma är ett sekret som förekommer innanför förhuden på penis. Att det anses kunna orsaka inflammationer har bidragit till att försvara manlig omskärelse. Frågan är dock, ur både ett evolutionärt och ett teologiskt skapelseinriktat perspektiv, om man kan anta att människokroppen har utvecklade funktioner som är negativa för hälsan, eller helt enkelt onödiga.

Ett sådant påstående är ologiskt ur evolutionärt perspektiv, men eftersom manlig omskärelse är påbjudet inom mosaisk och islamsk tro, kan man anta att det finns teologiskt stöd för förhudens onaturlighet på människokroppen. Frågan är då om Gud har skapat en ofullständig människa till sin avbild, trots att Gud per definition givetvis ska vara fullkomlig och ofelbar.

Det evolutionära och teologiska perspektivet kan också tas upp när man diskuterar andra kroppsliga funktioner, som behåring och anatomi. Finns det då egentligen så kallad ”generande hårväxt” eller ”onödiga” anatomiska detaljer, som appendix vermiformis (blindtarmens maskformiga bihang) och os coccygis (svansben)?

Det maskformiga bihanget anses ha fysiologiskt positiv betydelse, då det kan antas att viktiga bakterier för tarmfloran samlas där, och efter magsjuka sprider sig till resten av tarmfloran som en slags ”back-up”. Även svansbenet har en positiv betydelse för kroppen i övrigt, trots dess rudimentära utseende.

Källa: NE, Wikipedia.

Svansben.

  • Share/Bookmark