René Descartes.
Vetenskap och förnuft ger mening
Frågan om vad som är meningen med livet har en omotiverad förutsättning; nämligen att det skulle finnas en mening med livet, att frågan bara är vilken. Även frågan ”Finns det någon mening med livet?” har samma omotiverade förutsättning.
Möjligtvis kan man besvara frågan ”Finns det något liv?”. Descartes svarar ”cogito ergo sum” (jag tänker, alltså är jag till) , och lägger därmed grunden till den moderna vetenskapen; det finns en sinnevärld (eftersom jag finns måste det jag kan förnimma också finnas) och ett förnuft (jag tänker).
Omvänt kan man med visst fog säga att meningen med livet är att annars skulle jag inte finnas, och då skulle jag inte kunna tänka. Meningen med livet är därmed att ägna sig åt vetenskap och förnuft (matematik).
Filed under Betraktelser, Filosofi, historia.
Tagged Betraktelser, cogito ergo sum, descartes, Filosofi, förnuft, matematik, meningen med livet, sinnevärld, vetenskap
Alla oändligheter är inte lika stora, i alla fall inte inom matematiken. Den minsta oändligheten är den oändliga uppräkneliga mängden hela tal. Alltså 1, 2, 3, 4, et cetera. Med uppräknelig menas alltså att mängden kan räknas upp i oändlighet.
En större oändlighet är den oändliga överuppräkneliga mängden. En oändlighet som inte kan räknas upp, alltså. Ett sådant exempel är reella tal. Där finns det fler element än hela tal.
Reella tal kan ses som punkter på en linje, och de kan alltså omvandlas till decimalbråk (delar av hela tal). Exempelvis π (pi) som är förhållandet mellan en cirkels omkrets och dess diameter. (π är ≈ 3,14)
Decimalbråk kan man visserligen börja numrera med hela tal, men man kan bevisa att man misslyckas att göra det med alla. Alltså kan man inte i oändlighet räkna upp reella tal uttryckt i hela tal. Mängden är oändligt överuppräknelig.
Filed under Filosofi.
Tagged decimalbråk, diameter, element, hela tal, linje, matematik, oändlighet, omkrets, överuppräknelig, pi, punkter, reellt tal, uppräknelig, π
Solrosen, Helianthus annuus, tillämpar avancerad matematik i sitt växtsätt. För att optimera arrangemanget av sina platta frön inom en cirkel tillämpar den en variant av Fermats spiral. Matematiskt uttrycks solrosens mönster så här:
Vilket gör att solrosfröna placeras enligt modellen till höger nedan.
En i sanning fantastisk ordning! Solrosen odlas framför allt som näringskälla; fröna innehåller mycket olja, och pressade solrosfrökakor ges som foder till djur. Oskalade rostade och salta solrosfrön är populära snacks, numera även i Sverige.
Solrosen blir hög, och den högsta uppmätta nådde hela 12 meter i Padua i Italien! Det är något av en folksport att få så höga prydnadssolrosor som möjligt. Fågelvänner använder ofta solrosfrön som stödutfodring.
Källa & bilder: Wikipedia. Bildredigering: författaren.
