Poppy Blogg

Baskiska är ett språk som talas av cirka 1 miljon människor, främst i Baskien i norra Spanien och sydvästligaste Frankrike. Även om det finns teorier om språkets släktskapsförhållanden ses det vanligen som obesläktat med världens övriga språk, och baskiskan räknas därför vanligtvis som ett isolatspråk.

  Guipuzcoa, Pyrenéerna, Baskien

Isolatspråk
Ett isolatspråk syftar på ett språk som omges av andra – som det inte är besläktat med. (Men ändå kan ha besläktade språk på längre avstånd).
När det gäller Baskiskan har man inte hittat något annat språk som idag anses vara besläktat. Och Baskiska antas vara den enda kvarlevan av de språk, som talades i sydvästra Europa innan området romaniserades.
Baskiskan är idag det enda icke-indoeuropeiska språket i västra Europa och det enda isolerade språket i hela Europa. Redan därigenom intar det en påfallande särställning. Baskiskan kunde hävda sig i området kring Pyrenéerna i Spanien och Frankrike över årtusenden mot olika indoeuropeiska språk, däribland keltiska språk, latin och de nuvarande romanska språken.

Beteckningen basker härstammar från latinets vascones, ett namn som ursprungligen även användes för keltiberiska grupper, fastän det etymologiskt står i samband med roten eusk-. Baskernas benämning på sig själva är Euskaldunak, avlett från språkets namn Euskara (egentligen betyder det alltså ‘baskiskspråkiga’).

Officiellt språk 

 Det bor cirka 3 000 000 människor i Baskien (140/km2), varav en tredjedel i den största staden Bilbao. Baskiska och spanska är officiella språk i alla delar i Baskiska regionen, även om det i många instanser, speciellt de som är beroende av den spanska regeringen, såsom domstolar, är svårt att byråkratiskt och opartiskt kommunicera på något annat språk än spanska. PNV (“Partido Nacionalista Vasco” eller Nationalistiska Baskiska partiet) har dock beslutsamt drivit en språkinriktning mot baskiska under de senaste årtiondena.  Batua, den officiella standardbaskiskan, bygger främst på de dialekter som talas i Navarra och Guipúzcoa i centrala Baskien.

Paseo por las Bardenas, Navarra.

Från den centrala dialekten i Gipuzkoa och på grundval av tidigare standardiseringsprojekt har den baskiska akademin under ledning av Koldo Mitxelena sedan 1968 skapat en språk- och skriftstandard Euskara Batua (förenad baskiska). Sedan 1980 har mer än 80 procent av alla baskiska publikationer – åtminstone runt 5000 titlar – givits ut på detta standardiserade språk, som långsamt även börjar slå igenom som talat högspråk.

Koldo Mitxelena, född 1915 i Errenteria, död 11 oktober 1987 i Donostia-San Sebastián, var en baskisk lingvist som bidrog till utformandet av den moderna baskiska ortografin, euskara batua. Han undervisade vid Baskiens universitet och var ledamot i Euskaltzaindia, den kungliga akademien för baskiska språket. Han gick även under namnen Luis Michelena. Under spanska inbördeskriget (1936-1939) var Mitxelena medlem i Euzko Gudarostea, den baskiska armé som slogs på republikens sida. Mitxelena tillfångatogs och dömdes till döden av falangisterna 1937, men domen omvandlades senare till 30 års fängelse. Han släpptes dock 1943, efter drygt fem år i fångenskap.